Disken i fikarummet, att ta tydlig politisk ställning eller olösta konflikter är exempel på vanliga orsaker till dålig stämning på kontoret, visar ny forskning vid Lunds universitet.
En annan vanlig grogrund för dålig stämning visade sig vara havremjölk.
Det kunde både handla om att det fanns för mycket eller för lite eller att någon tagit av någon annans, överhuvudtaget var det väldigt laddat, säger etnologen Katarzyna Herd.

I Sverige är det vanligt att lösa konflikter genom att lägga locket på. Då är priset man får betala dålig stämning enligt forskarna.
Det är väldigt svårt att hitta ett motsvarande begrepp på andra språk, och det säger ju en del.
Grunden till detta är platta organisationer som är utmärkande för svenska arbetsplatser.

Alla ska få säga sin mening samtidigt som man eftersträvar konsensus. Det är ju egentligen fantastisk målsättning, men omöjlig att uppnå.

Det svenska kontorsklimatet präglas av oskrivna regler och ritualer som är subtila och svåra att avläsa för den oinvigde. Det är anledningen till att forskarna valt att även inkludera personer som flyttat till Sverige för att arbeta.

Många kände stor frustration över att ha orsakat dålig stämning enligt forskarna. Ett exempel många kunde vittna om var övertrampet att bli för privat på jobbet. Det var först när alla blev tysta och började prata om annat som man förstod att något var fel.

Fördelarna med denna typ av konfliktlösning är ett lugnare kontorsklimat, och en mer sofistikerad kultur enligt vissa.
Risken är att konflikter ligger och gror under ytan i stället och skapar ännu fler problem i längden säger forskarna Jakob Löfgren och Katarzyna Herd.

När forskarna ?kokade ner? allt material blev det väldigt tydligt att dålig stämning ofta bottnar i någon form av brist, till exempel otydligt ledarskap, brist på respekt eller dålig kommunikation. Det är med andra ord en markör som är viktig för en chef att fånga upp och då gäller det att vara lyhörd, säger Jakob Löfgren

Studien består av tio djupintervjuer med chefer inom både privat och offentlig sektor. Dessutom har 57 enkäter analyserats från kontor över hela landet. Intervjuerna riktades mot invandrad arbetskraft, särskilt högre chefer, som kommit till Sverige på grund av sitt arbete. Enkäterna besvarades även av svenskar, där en majoritet var mellanchefer.

Elisabeth Wahlström, VD

Källa: Prevent, Arbetsliv 2022, Kerstin Karlsson

Begreppet dålig stämning
På 1800-talet var dålig stämning en term för att beskriva militär spänning. Därefter blev det ett begrepp främst inom sportens värld. Det är först på 1980-talet som begreppet dålig stämning så smått börjar knytas till problematik på arbetsplatser, samtidigt som individualismen får starkare fäste i samhället. Sedan 2000-talets början har begreppet dålig stämning blivit ett samlingsnamn för friktioner som används i chefstidningar och arbetsplatskonsulter.