bildspel11
bildspel21
bildspel31

40 procent uppger att de kommer att jobba mer på distans efter Corona krisen.

2020-07-09

Så kan krisen förändra kontorsjobben. Enligt en undersökning av Tele 2/Kantar Sifo kommer Corona krisen att förändra kontorsjobben och leda till det slutgiltiga genombrottet för distansarbete? Större personlig frihet, färre störningsmoment och mindre smittrisk är några fördelar. Susanna Toivanen, professor i sociologi, tror fortfarande att vi behöver mänskliga möten.

Runt 20 procent av alla som börjat jobba hemifrån med anledning av pandemin kommer att fortsätt göra det även efter Corona krisen. Det bedömer forskaren och professorn Christer Karlsson vid Copenhagen Business School, och hänvisar bland annat till enkätstudier från USA där företagsledare har fått svar på frågor om hur krisen kommer påverka arbetslivet. Flera amerikanska Tech bolag uppmanar sina anställda att jobba hemma året ut och Twitter går till och med så långt som att säga att de anställda får stanna hemma ?för alltid? om de vill.

Susanne Toivanen, professor i sociologi med inriktning på arbetsvetenskap, har forskat i många år på nya kontorstyper som aktivitetsbaserat kontor och utomhuskontor. Hon säger att kravet på fysisk närvaro på kontoret redan har luckrats upp i Sverige i kölvattnet av de aktivitetsbaserade kontoren som fått så stort genomslag här. Många är redan vana vid att själva styra sin tid och vara sina egna arbetsledare. En viktig skillnad i denna situation är dock att distansarbetet nu är påtvingat som en följd av Corona pandemin.

Vi vet från tidigare studier att påtvingad isolering leder till ensamhet. Vi behöver mötas och byta idéer. Man förlorar väldigt mycket av det icke-verbala när man sitter framför en skärm, säger hon.

Att vi nu snabbt ställer om till digitala möten och färre resor visar på hur arbetslivet kan bli mer hållbart i framtiden, enligt Susanne Toivanen. Covid-19 pandemin visar också på sårbarheten i de stora, öppna kontoren där virus sprider sig snabbt. I Sverige finns en ovanligt stor andel aktivitetsbaserade kontor. Att dela arbetsplats med varandra kan vara negativt ur smittosynpunkt.

Om man jämför med amerikanska kontor där det är vanligt med små kontorsceller som står tätt tillsammans. Är det aktivitetsbaserade kontoret bättre eftersom man kan välja sin plats och inte sitter fastkedjade med varandra.

Calle Rosengren, vid Lunds universitet, har tillsammans med en grupp forskare undersökt hur distansarbete påverkar gränsen mellan arbetsliv och fritid. En slutsats är att distansarbete kräver större tydlighet från arbetsgivaren om när medarbetarna förväntas vara tillgängliga och n är de inte förväntas att vara det.

CHEFEN BEHÖVER SE TILL ATT DET FINNS EN STRUKTUR FÖR ARBETET SÅ ATT INGEN UTSÄTTS FÖR ORIMLIG ARBETSBELASTNING. DET SKA VARA TYDLIGT AVGRÄNSAT

En annan aspekt med distansarbete är att arbetsuppgifterna kan upplevas otydliga, därför behövs ett tydligt ledarskap där chefen definierar arbetet tillsammans med medarbetaren. Chefen behöver också lära sig att stötta och ge återkoppling på distans genom regelbundna digitala möten.

Den som sitter hemma och jobbar har inte socialt stöd i form av kollegor runt omkring sig att slänga ut en fråga till om man behöver hjälp eller bara prata en stund med. Visst går det att ringa, mejla eller chatta, men det är inte samma sak. Det sociala kan fungera som en buffert mot negativa stressreaktioner.
I studien som Calle Rosengren och hans kollegor gjorde intervjuade de även partners och barn till de som deltog för att höra om det var tydligt för dem när arbete pågick eller inte.

Det underlättar att ha strategier i familjen så att barnen vet när föräldrarna jobbar eller inte vid de tillfällen de sitter med datorn eller mobilen. Det underlättar att ha en diskussion tillsammans med hela familjen så att det är tydligt för alla vad som gäller, säger Calle Rosengren.

Elisabeth Wahlström, VD

Följder av att många arbetar hemifrån under Corona krisen:
- Flexibla upplägg blir normen
- Ökad medvetenhet om möjligheten att kapa lokalkostnader
- Affärsresandet minskar
- Anställda sparar motsvarande 11 arbetsdagar per år i utebliven restid
- Tekniken gör att distansarbete blir vanligt även i yrken där detta tidigare inte har förekommit, till exempel inom vården och grundskolan.
- Kraven på organisationens krisberedskap och riskanalys skärps för att kunna möta framtida scenarier.
- Vi väljer var vi ska bo utifrån ekonomi och personliga preferenser, snarare än med utgångspunkt i närheten till arbetsplatsen.
- Minskat klimatavtryck och starkare hållbarhetstänk när resorna blir färre och fokus skiftas från det globala till det lokala.
- Nya innovativa lösningar för kommunikation och samarbete på distans
Källor: BCG/Global Workplace Analytics
Arbetsliv 2020